Det blev en kort sejour i Hammarby Sjöstad.
En månad – fyra nätter.
Nu är det ny adress i huvudstaden igen.
Jag har blivit Vasastan bo.
Närmare bestämt på St Eriksgatan.
Och det är verkligen ett bra läge för mig som jag nämnde tidigare.
Det här kommer att bli bra.
Hoppas det varar länge!
Jag sov där en natt förra helgen.
Och nu ska jag sova där i natt igen.
Jag bor numera i en sekelskifteslägenhet.
Den har högt i tak.
Och vinklar och vrår.
Och knarrande golvtiljor.
Och skeva fönster.
Det är alltid mycket ”död” yta i denna typ av lägenheter.
Och samtidigt är de så himla charmiga.
I Hammarby Sjöstad bodde jag i pinfärsk nyproduktion.
Hemma bor jag i funkis.
Varje byggstil har sina pros and cons.
Jag vet precis hur jag vill bo.
Mitt i en stad – aldrig landet.
I en lägenhet – inte hus.
Så som jag har det nu är perfekt.
Trivs så oerhört bra.
Det har blivit många jobbhelger på raken.
Med denna är det tre.
Och med nästa blir det fyra.
Det lite som när jag jobbade på Dramaten i början av 90-talet.
Jag jobbade 100% som butiksansvarig för 4 butiker.
Och 6 kvällar i veckan jobbade jag i garderoben på vår nationalscen.
Det var inte jobb för mig.
Det var mitt sociala liv.
Det är lite samma sak nu inser jag.
Flyget är en del av mitt sociala liv.
Kan tyckas mycket, men jag jobbar ju inte 100% när jag är hemma.
Då fördelar jag tiden över dagarna.
Ser till att ge mig ledigt och ta egentid.
För 100% vill jag inte jobba längre.
Det har jag gjort mer än tillräckligt.
Samtidigt tycker jag det är kul att ha att göra.
Men det är skönt om det inte för mycket tider att passa.
Jag tycker om friheten.
När jag kan göra jobben när det passar mig.
Flyga är det jag vill göra mest av.
Och tid att bara vara ledig.
Hemma eller genom att resa mer själv.
För det vill jag verkligen göra mer av.
Resa själv.
Jag är ju en stadsvandrare.
Så det är städer som lockar mig.
New York – det ligger högt på listan nu.
Och Paris.
Och London och Berlin.
Nu har vi haft mycket vintercharter och vintersemestrande på planen.
Där kommer ni inte att hitta mig.
När vi öppnade dörrarna på planet i Östersund i söndags drog en iskall vind in genom dörren.
Och jag frös som en hund.
Trots kappa, halsduk och handskar.
Nej, det där går bort för mig.
Ge mig stad, värme, svett och ett par bra skor.
Ljumma kvällar på uteserveringar och massor av folk
Gärna lite terräng och bra hikingrutter också.
Då spinner jag.
Torsdagen börjar jag sent.
Jag åker tåg till Stockholm på förmiddagen.
Och checkar in 15:25 på crew base.
Sen flyger vi till Oslo.
Våren är på väg där också.
Vi behöver inte avisa planet i en evighet.
Och tur är det, för vi har knäckfulla plan.
Både dit och hem.
Jag har position 2A och annonserar.
Påminner gång på gång våra passagerare om att allt mindre handbagaget måste läggas under sätet framför.
Vi måste få ha bagagehyllorna till trolleyes.
Och det funkar bra.
Denna typ av flighter är det mycket handbagage på.
Mycket affärsmän som reser.
Då blir det ofta problem med för mycket handbagage.
Fredag flyger jag en charter till Fuerteventura från Göteborg.
Här är det aldrig några problem med handbagage.
Det mesta checkas in.
Och idag har jag glädjen att få flyga med en bekant.
Igen!
Vi hade mycket med varandra att göra i samband med det stora underhållsprojekt vi genomförde på fastigheten under 2020.
Han vinkade så glatt när han fick syn på mig i kabinen
Först kände jag inte igen honom.
Polletten trillade inte ner.
Han var liksom på ”fel” plats.
När vi går ner för landning ser jag blått hav på ena sidan planet.
På den andra är det sandfärgade berg.
Vi öppnar bakdörren och suger i oss av de ljumma vindarna.
Städet kommer.
Och cateringen för hemresan.
Sen är vi strax i luften igen.
När jag kommer hem till min funkistvåa i centrala Gbg vid 23.30-tiden har jag fått ett mess.
En arg granne har fått spel på annan granne som har sena fester.
Och ett jäkla spring och gapande.
Inte bara ikväll utan upprepat.
Och det har inte upphört trots att den störande vidtalats ett flertal gånger.
Går ner och lyssnar vid dörren.
Det är tyst.
Men en tjej öppnar när jag är på väg uppför trappan igen.
Presenterar mig som ordförande i föreningen och undrar vad som pågår eftersom det kommer klagomål.
Messar tillbaka till störde grannen och säger att vi ska ta hand om problemet.
”Ta hand om”… som mafiosos ungefär.
Det ska fan vara ordförande i en BRF-förening…